Jag fortsätter lite framåt i sakta mak. Bloggen har inte uppdaterats sedan 2014 så jag försöker ta det i någon sorts kronologisk ordning. En fantastisk rolig händelse 2014 var ju vårt bröllop den 16 augusti. Det var en liten och väldigt personlig tillställning i Kapellet på Stiftsgården i Rättvik. Det var bara vi och två vittnen, goda vännerna Maria och Rita , vännen Thorbjörn som förrättade vigseln, hans Margareta och så Helena som stod för musiken.
Jag hade gjort program och placeringskort förstås. Brudbuketten har sin historia. Jag hade tagit med en Mårbackapelargon från Malmö, det var vilda blommor från skogen runt fäbon, Kärleksört från Ginborn, Vädd från Fäbodsjön, Flox från Annemis trädgård kompletterat med älsklingsblomman Stjärnflocka, daggkåpa och rosor från blomsterbutik i Rättvik. Runt skaften virade jag en spets som min mamma virkat. Den blev fin och kändes väldigt personlig.
Bilden på programmet är ett tillfixat foto av en tavla som min vän Malin målat av Erik o mig. Till tavlan finns en tillhörande dikt.
TILL MINA VÄNNER FÄSTFOLKET
Jag tror att gummen han fria rätt
Ty sköna bruden hon lyfte lätt
Hon börja omedelbart att sväva
Ja ovan marken utan å häva
Kan hända var det just det me fingern
Se de struntade blankt i ringen
O fira längtan i många dar
Så som ett enastående par
Hon sa jag vill inte bli nån ätt
Gärna tu fast på ett eget sätt
Han sa det skulle nog passa mig
Jag kan nog tänka mig äkta dig
Sen for de båda till skogs att kyssas
Ville inte av seder vyssas
Nej tog en ränsel o for till vallen
o sjöng i stämmor vid höga tallen
Hon hade brudstass o han en ros
Och hela vi-nojan flög sin kos
De gick som ena fast oftast tu
En sorts allena som Jag o Du
