lördag 30 september 2017

Äppel päppel pirum parum

I september 2015 var jag tjänstledig och hade möjlighet att gå en veckolång akvarellkurs på Österlen. Temat var äpplen förstås. Svårt men roligt. Vi målade hela dagarna och hade även tillgång till ateljén på kvällen om man ville, så det var bara att grotta in sig... 







Blomstermandala


Det stod en bukett på köksbordet som började bli vissen. Jag plockade ihop dom blad som var fina och lade en blomster mandala. Rogivande och vackert på ett förgängligt sätt. 

Jag hittade denna beskrivning av vad en Mandala är: 
"Mandalas används i många olika religiösa traditioner och är en andlig och rituell symbol, ordet är sanskrit som fritt översatt betyder ”cirkel”, ”hemlig cirkel” eller ”centrum”. Cirkeln har ett fritt flöde utan hårda vinklar eller kanter. Cirkeln sägs kunna hjälpa oss att fokusera och nå inåt i oss själva.En mandala består av en geometrisk form som inte har någon början eller slut.  Mandalan har en mittpunkt från vilken allt är möjligt. Den visar både på den materiella och den icke-materiella verkligheten. Den visar också på de oändliga cirkelmönster och andra symmetriska mönster som vi kan se överallt i naturen, i kärnan av kroppens celler, i den orörda utformningen av en snöflinga, solen, månen och jorden. Den visar även på cirklar av vänner, familj och samhälle. Ett mikro kosmos i ett makro kosmos där allt återkommer i det lilla såväl som i det stora."







Bara du och jag...nästan


På sommaren 2015 var vi en tur upp till Jämtland. Vi övernattade vid Nulltjärn bland tiotusen knott och gjorde sedan en dagsvandring från Vålådalen. Vid lunchtid stannade vi vid ett vindskydd och packade upp matsäcken. Utsikten var fantastisk och inte en människa i sikte. 
 Vi riggade upp kameran och tog några fina bilder med självutlösaren. 
Den sista bilden med självutlösaren. Den var satt till 10 sekunder och jag sprang snabbt och satte mig på bänken..utan att ha sett en människa. Och så plötsligt! Var i hela friden kom han ifrån? Och vart skulle han? Är det verkligen en människa....eller ett fjällspöke..?


Gräsligt roligt pyssel...

 Och helt plötsligt blev det sommar... Att komma upp till Stugan vid Fäbodsjön är alltid inspirerande. Där är det bara att gå utanför dörren så finns allt naturmaterial man kan önska sig. Mossa, granris, grenar, kottar, gräs och blommor. Så här i midsommartid blev det en gräskrona efter den här beskrivningen. Den prydde sin plats hela sommaren. 







Till mitt hjärta

Till alla hjärtans dag är det alltid roligt att fixa något. Ett litet paket och ett kort blev det. Inuti kortet finns en härlig dikt av Sigrid Renklint. 

Får jag gömma några drömmar hos dej? 
Några naiva och vackra 
som andra kanske skrattar åt. 
Jag vill låta dom bo 
längst inne i dej.
Får jag dansa klumpigt 
och sjunga falskt för dej 
en solig dag 
när hjärtat spränger i bröstet? 
Se inte till reflexerna, upplev källan! 

Får jag vara i din värme 
och långsamt mjukna 
när själen blivit lite frostbiten 
Håll om mej tills jag ler igen! 

Får jag slösa min kärlek på dej?
Får jag skratta,
 krama, sjunga, gråta 
och dansa av kärlek 
utan att du blir rädd?
Jag vill se dej i ögonen och låta ett leende 
berätta att jag älskar dej!





Vad det  var i paketet har jag faktiskt glömt....

Naturligt julpyssel



Och så blev det jul... Som vanligt träffades vännen K och jag och gjorde julkransar. En flerårig och mycket trevlig tradition. Små fina röda äpplen fick vi av kollegan J.   




Höstkrans till kolonin

 Det blev höst och dax för höstkransen. Roligt pyssel varje år. Runt kolonin finns mycket fint att använda. 

Flyttkort

E & P förlovade sig och flyttade ihop i ny lägenhet. Jag gjorde ett flyttkort med karta från Google maps över bostadsområdet. Inspiration som så ofta nuförtiden från Pinterest. Där finns allt. På gott och ont. Ibland fastnar man i inspirationsfasen för det finns så enormt mycket att titta på så man kommer liksom aldrig till skott att börja göra det man ville ha inspiration till...









måndag 25 september 2017

Roligaste pysslet...

Jag fortsätter lite framåt i sakta mak. Bloggen har inte uppdaterats sedan 2014 så jag försöker ta det i någon sorts kronologisk ordning. En fantastisk rolig händelse 2014 var ju vårt bröllop den 16 augusti. Det var en liten och väldigt personlig tillställning i Kapellet på Stiftsgården i Rättvik. Det var bara vi och två vittnen, goda vännerna Maria och Rita , vännen Thorbjörn som förrättade vigseln, hans Margareta och så Helena som stod för musiken. 

Jag hade gjort program och placeringskort förstås. Brudbuketten har sin historia. Jag hade tagit med en Mårbackapelargon från Malmö, det var vilda blommor från skogen runt fäbon, Kärleksört från Ginborn, Vädd från Fäbodsjön, Flox från Annemis trädgård kompletterat med älsklingsblomman Stjärnflocka, daggkåpa och rosor från blomsterbutik i Rättvik. Runt skaften virade jag en spets som min mamma virkat. Den blev fin och kändes väldigt personlig. 

Bilden på programmet är ett tillfixat foto av en tavla som min vän Malin målat av Erik o mig. Till tavlan finns en tillhörande dikt.


TILL MINA VÄNNER FÄSTFOLKET

Jag tror att gummen han fria rätt 
Ty sköna bruden hon lyfte lätt 
Hon börja omedelbart att sväva
Ja ovan marken utan å häva

Kan hända var det just det me fingern
Se de struntade blankt i ringen
O fira längtan i många dar
Så som ett enastående par

Hon sa jag vill inte bli nån ätt
Gärna tu fast på ett eget sätt
Han sa det skulle nog passa mig
Jag kan nog tänka mig äkta dig 

Sen for de båda till skogs att kyssas
Ville inte av seder vyssas
Nej tog en ränsel o for till vallen
o sjöng i stämmor vid höga tallen

Hon hade brudstass o han en ros
Och hela vi-nojan flög sin kos
De gick som ena fast oftast tu

En sorts allena som Jag o Du




måndag 5 juni 2017

Äntligen!

Efter flera år av hårt jobb och tålmodigt slit fick vi fira vännen P som försvarade sin uppsats med glans i december 2015. (Ja den här bloggen har verkligen legat i ide..) Eftersom ämnet var musik blev temat gamla gulnade noter och natursnören.