Det måste erkännas. Jag har också blivit ett I-fån. Jag kände på mej att det skulle bli så och till slut kunde jag inte stå emot. Inte för att jag använder mobiltelefon särskilt mycket, men med en Iphone är så mycket kombinerat. Jag har min älskade radio med mig överallt, min kalender, arbetsschema, kamera, ljudböcker, bilder, mail, tillgång till internet ja allt man kan tänkas behöva när man börjar bli smått senil.... Men för att påminna mej om att det finns andra värden här i livet gjorde jag ett fodral i ett verkligt naturnära material.
När jag ändå hade tovningsprylarna framme blev det ett par vantar också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Har kikat runt på bloggen, så himla fina grejer du gör!!!
/Parthena
Jovisst är det en fånig fåntratt!! Men rolig och behändig och bra!! Vi kan bilda en fånklubb...
Skicka en kommentar