Mer Mandalas

Att måla mandalas på nätterna har blivit min räddning när jag inte kan sova på grund av höga doser kortison. Jag hittade en kurs på församlingshemmet i Staffanstorp med ett gäng tanter som träffas ca. 1 gång i månaden och målar Mandalas i 4 timmar. En ny värld öppnade sig.....

Den där nystarten gick ju sådär....

Ja det blir inte alltid som man tänkt sig...Det har inte blivit några blogginlägg i alla fall. Men.. skam den som ger sig. Jag provar igen. 
Här kommer ett Vita Bandet-kort jag designat för min insamling ALK-milen. 

https://lungevity.donordrive.com/campaign/Anette

Återuppväckta kunskaper

Broderi är något jag inte ägnar mig åt så ofta. Förr gjorde jag det men inte dom sista 25 åren... För någon månad sedan damp det ner ett jättefint paket. En okänd vän till en vän skickade ett kit med tyg och garn i vackra färger och efter att ha tittat på hennes alster blev jag inspirerad till ett   glasögonfodral. Tur att det finns internet, jag kom inte riktigt ihåg hur man gjorde alla olika stygn... Men jag blev helnöjd med resultatet. Tack Barbro!

Nystart!!

Ny logga, nytt namn men jag vet inte riktigt var jag ska börja den här nystarten av bloggen. Den har mer eller mindre legat i träda sedan 2014 men nu är det dax att blåsa liv i den! En blogg är ett bra sätt att dokumentera sina projekt för att kunna gå tillbaka och se. Ofta ger man ju bort sina alster och kommer inte ihåg hur man gjorde...

Jag har massor med bilder på olika projekt spridda i telefonen, datorn och på FB. Så varför inte börja med 2016 års julkort. 
 

Just det kortet har en väldigt laddad historia. För mig symboliserar det livet före och efter.  Vi tog bilderna på kvällen den 19 december. Dagen efter, den 20 december, var jag på en uppföljande CT eftersom man i slutet av november sett en fläck på lungan vid en röntgen. På eftermiddagen samma dag ringde en läkare från vårdcentralen på mobilen och berättade, utan krusiduller och utan att fråga var jag befann mig eller om jag var ensam, "Det är lungcancer". Jag var ensam och hemma som tur var. Jag sa "tack" (hur udda var inte det...) lade på och bröt ihop i 10 minuter. Sedan reste jag mig från golvet och satte mig vid mitt arbetsbord och fortsatte göra julkort. Jag visste att E var på väg hem och det välkända skapandet var det enda som kunde hålla tankarna och känslorna i ett hanterbart skick en stund...  När jag sedan hamnade i Lund på lungavdelningen nyanserades bilden och dom sa att "vi kan inte veta säkert att det är lungcancer förrän alla prover är klara" men den 1 februari bekräftade man att den förste, något fyrkantige läkaren, trots allt haft rätt hela tiden. Det var lungcancer i tredje stadiet, dvs. möjlig att behandla men inte bota.
När jag tittar på bilderna idag inser jag att det är sista kvällen allt var som vanligt. Livet rullar på och vi har ingen aning om vad som väntar...

Kreativ flygförsening

Efter en semestervecka på Fuerteventura fastnade vi på flygplatsen pga. dessa eländiga flygledare som alltid strejkar...😀. För att fördriva tiden började jag fixa med semesterbilderna med hjälp av min telefon. Jag har en bildbehandlingsapp som heter Pixlr som är väldigt rolig att jobba med. Man kan lägga flera bilder ovanpå varandra, lägga olika filter och overlays. En favoritapp helt enkelt. Det blir små konstverk...

Inflyttning på Mannhem

I juni 2015 flyttade vi in i vår nya lägenhet på Mannhem på Fridhem i Malmö. Det var en cirkel som slöts. Redan 1985 när jag flyttade till Malmö tittade jag på det här huset och längtade efter att få bo där. Som ung och nyinflyttad flygledarassistentelev på elevlön var det liksom inte att tänka på men drömma kan man ju. HSB hade då tömt huset och renoverat alla lägenheter och installerat hissar. Det visades av HSB Malmö vid Bomässan 1986 och uppvisades då som ett "särskilt lyckat exempel på varsam modernisering och ombyggnad av en kulturhistoriskt betydelsefull fastighet i Malmö". Idag håller vi inte riktigt med. Vi som bor här skulle gärna ha sett att dom gamla kakelugnarna hade räddats och att de fina gamla dubbla ytterdörrarna hade bevarats.

Mannhem byggdes 1907 och var det första flerfamiljshuset i höghusform på Fridhem. Då låg det nästan på landet och en av spårvagnslinjerna hade sin slutstation här. Från början fanns inte el i huset och ved och vatten fick bäras upp och ner i de fem trapporna. puh...

Lite senare på hösten hade vi inflyttningsfest. Gästerna var ombedda att ta med en kopp till vår koppsamling och morfars gamla skåp fylldes snabbt med vackra koppar.

Äppel päppel pirum parum

I september 2015 var jag tjänstledig och hade möjlighet att gå en veckolång akvarellkurs på Österlen. Temat var äpplen förstås. Svårt men roligt. Vi målade hela dagarna och hade även tillgång till ateljén på kvällen om man ville, så det var bara att grotta in sig... 

Blomstermandala

Det stod en bukett på köksbordet som började bli vissen. Jag plockade ihop dom blad som var fina och lade en blomster mandala. Rogivande och vackert på ett förgängligt sätt. 

Jag hittade denna beskrivning av vad en Mandala är: 
"Mandalas används i många olika religiösa traditioner och är en andlig och rituell symbol, ordet är sanskrit som fritt översatt betyder ”cirkel”, ”hemlig cirkel” eller ”centrum”. Cirkeln har ett fritt flöde utan hårda vinklar eller kanter. Cirkeln sägs kunna hjälpa oss att fokusera och nå inåt i oss själva.En mandala består av en geometrisk form som inte har någon början eller slut.  Mandalan har en mittpunkt från vilken allt är möjligt. Den visar både på den materiella och den icke-materiella verkligheten. Den visar också på de oändliga cirkelmönster och andra symmetriska mönster som vi kan se överallt i naturen, i kärnan av kroppens celler, i den orörda utformningen av en snöflinga, solen, månen och jorden. Den visar även på cirklar av vänner, familj och samhälle. Ett mikro kosmos i ett makro kosmos där allt återkommer i det lilla såväl som i det stora."

Bara du och jag...nästan

På sommaren 2015 var vi en tur upp till Jämtland. Vi övernattade vid Nulltjärn bland tiotusen knott och gjorde sedan en dagsvandring från Vålådalen. Vid lunchtid stannade vi vid ett vindskydd och packade upp matsäcken. Utsikten var fantastisk och inte en människa i sikte. 

 Vi riggade upp kameran och tog några fina bilder med självutlösaren. 

Den sista bilden med självutlösaren. Den var satt till 10 sekunder och jag sprang snabbt och satte mig på bänken..utan att ha sett en människa. Och så plötsligt! Var i hela friden kom han ifrån? Och vart skulle han? Är det verkligen en människa....eller ett fjällspöke..?

Gräsligt roligt pyssel...

 Och helt plötsligt blev det sommar... Att komma upp till Stugan vid Fäbodsjön är alltid inspirerande. Där är det bara att gå utanför dörren så finns allt naturmaterial man kan önska sig. Mossa, granris, grenar, kottar, gräs och blommor. Så här i midsommartid blev det en gräskrona efter den här beskrivningen. Den prydde sin plats hela sommaren. 

Till mitt hjärta

Till alla hjärtans dag är det alltid roligt att fixa något. Ett litet paket och ett kort blev det. Inuti kortet finns en härlig dikt av Sigrid Renklint. 

Får jag gömma några drömmar hos dej? 

Några naiva och vackra 

som andra kanske skrattar åt. 

Jag vill låta dom bo 

längst inne i dej.

Får jag dansa klumpigt 

och sjunga falskt för dej 

en solig dag 

när hjärtat spränger i bröstet? 

Se inte till reflexerna, upplev källan! 

Får jag vara i din värme 

och långsamt mjukna 

när själen blivit lite frostbiten 

Håll om mej tills jag ler igen! 

Får jag slösa min kärlek på dej?

Får jag skratta,

 krama, sjunga, gråta 

och dansa av kärlek 

utan att du blir rädd?

Jag vill se dej i ögonen och låta ett leende 

berätta att jag älskar dej!

Vad det  var i paketet har jag faktiskt glömt....

Naturligt julpyssel

Och så blev det jul... Som vanligt träffades vännen K och jag och gjorde julkransar. En flerårig och mycket trevlig tradition. Små fina röda äpplen fick vi av kollegan J.   

Höstkrans till kolonin

 Det blev höst och dax för höstkransen. Roligt pyssel varje år. Runt kolonin finns mycket fint att använda. 

Flyttkort

E & P förlovade sig och flyttade ihop i ny lägenhet. Jag gjorde ett flyttkort med karta från Google maps över bostadsområdet. Inspiration som så ofta nuförtiden från Pinterest. Där finns allt. På gott och ont. Ibland fastnar man i inspirationsfasen för det finns så enormt mycket att titta på så man kommer liksom aldrig till skott att börja göra det man ville ha inspiration till...

Roligaste pysslet...

Jag fortsätter lite framåt i sakta mak. Bloggen har inte uppdaterats sedan 2014 så jag försöker ta det i någon sorts kronologisk ordning. En fantastisk rolig händelse 2014 var ju vårt bröllop den 16 augusti. Det var en liten och väldigt personlig tillställning i Kapellet på Stiftsgården i Rättvik. Det var bara vi och två vittnen, goda vännerna Maria och Rita , vännen Thorbjörn som förrättade vigseln, hans Margareta och så Helena som stod för musiken. 

Jag hade gjort program och placeringskort förstås. Brudbuketten har sin historia. Jag hade tagit med en Mårbackapelargon från Malmö, det var vilda blommor från skogen runt fäbon, Kärleksört från Ginborn, Vädd från Fäbodsjön, Flox från Annemis trädgård kompletterat med älsklingsblomman Stjärnflocka, daggkåpa och rosor från blomsterbutik i Rättvik. Runt skaften virade jag en spets som min mamma virkat. Den blev fin och kändes väldigt personlig. 

Bilden på programmet är ett tillfixat foto av en tavla som min vän Malin målat av Erik o mig. Till tavlan finns en tillhörande dikt.

TILL MINA VÄNNER FÄSTFOLKET

Jag tror att gummen han fria rätt 

Ty sköna bruden hon lyfte lätt 

Hon börja omedelbart att sväva

Ja ovan marken utan å häva

Kan hända var det just det me fingern

Se de struntade blankt i ringen

O fira längtan i många dar

Så som ett enastående par

Hon sa jag vill inte bli nån ätt

Gärna tu fast på ett eget sätt

Han sa det skulle nog passa mig

Jag kan nog tänka mig äkta dig 

Sen for de båda till skogs att kyssas

Ville inte av seder vyssas

Nej tog en ränsel o for till vallen

o sjöng i stämmor vid höga tallen

Hon hade brudstass o han en ros

Och hela vi-nojan flög sin kos

De gick som ena fast oftast tu

En sorts allena som Jag o Du

Äntligen!

Efter flera år av hårt jobb och tålmodigt slit fick vi fira vännen P som försvarade sin uppsats med glans i december 2015. (Ja den här bloggen har verkligen legat i ide..) Eftersom ämnet var musik blev temat gamla gulnade noter och natursnören.